torsdag 4 februari 2010

Vad betyder ”stjäla” på NYSPRÅK?

Inom Piratpartiet finns det gott om duktiga bloggare. I går fick ”Farmor Gun i Norrtälje” Stora Bloggpriset inom kategorin ”Politik och Samhälle”. Förra året var det en annan piratpartist, ”Opassande Emma” som fick samma pris. Jag räknar mig inte riktigt i samma kategori som dem. Mina blogginlägg kommer ganska glest, mest när det rinner över, antingen av inspiration eller (alltsom oftast) av indignation!

Det finns sisådär 157 bloggare inom PP, enligt Politometern och ett antal av dem diskuterar varje dag med varandra om vad de ska blogga om. PP jobbar f.n. hårt för att göra människor uppmärksamma på en trend i samhället som innebär att alla blir mer övervakade och kontrollerade. Vi inom PP vill att människans personliga integritet ska respekteras. Vi vill att människor ska kunna kommunicera fritt med varandra och dra nytta av de fullständigt enorma möjligheter som nu erbjuds oss genom att internet finns.

Jo visst, är det inte självklart att det är så vi alla vill ha det? Nej, faktum är att det varenda dag på året finns nya anledningar för piratpartibloggare att påtala övergrepp från ett framväxande ”storebrorssamhälle”. Det är därför PP-bloggarna troligen är betydligt mer aktiva än några andra partiers bloggare.

Det är först helt nyligen som jag själv på allvar har fått upp ögonen för hur illa det faktiskt är! Vi håller verkligen på att få ett storebrorssamhälle. Detta är ingen överdrift!!! I går läste jag om hur tullen samarbetar med storföretagen så att dessa kan väcka åtal mot folk som köpt piratkopierade kläder utomlands. Jag visste inte ens att detta var förbjudet! Höga skadestånd ska de ha. Jag trodde det var tillverkarna som skulle straffas! Det är ju de som har brutit mot varumärkesskyddet. Den som köper varorna ska väl inte göras ansvarig för att avgöra om en produkt är ”äkta” eller inte.

Det här är skrämmande! Den enskilda människan blir rättslös. Precis som i fallet med IPRED-lagen kan storföretag (som fått långtgående polisiära befogenheter) stämma enskilda personer, där någon i hushållet köpt eller laddat hem en kopia. Även om man är oskyldig, har man ingen chans att få rätt. Om inte annat krävs skyhöga rättegångskostnader och advokatarvoden för att bevisa sin oskuld. Alternativet är ofta att ”göra upp i godo”, dvs att betala några tiotusentals kronor. I andra sammanhang kallas detta för utpressning. I Chicago på 1930-talet hette det ”beskyddarverksamhet”. (”Betala, annars kan det hända att din butik blir bombad eller råkar ut för en brand”)

Vart är vi på väg? En professor vid Harvard Business School säger att vi har skapat ”ett välfärdssamhälle för storföretag”. Men inte för den enskilda människan. Vi behöver en helt ny sorts ekonomi. Detta visar på samma sak som ovan. Samhället prioriterar storföretagens vinster på bekostnad av människornas väl och ve. Det borde vara tvärtom!

När det gäller fildelning har de stora mediaföretagen hävdat att de värnar om artisternas intressen. Det är ofta inte sant. De värnar om sina egna (redan skyhöga) vinster. Artisterna har i många fall insett att de klarar sig bättre utan storföretagen. I andra fall har de blivit livegna genom kontrakt som de tvingats skriva på. I ytterligare andra fall har de låtit sig luras och tror verkligen att storföretagen ska hjälpa dem. Men mediaföretagen satsar bara på de presumptiva guldkalvarna. Övriga artister lämnar man därhän.

I Svenska Dagbladet kunde man i går läsa om att det pågick en polisrazzia mot fildelare.

Ifpi är mediaföretagens intresseorganisation och deras VD Lars Gustafsson tycker det är bra om det sker fler tillslag. Enligt SvD säger han: Vi fortsätter att samla bevis och anmäla. Det är en del av vår antipiratverksamhet att bevaka den illegala marknaden. Vi vill skydda rättighetshavare, det vill säga artister, upphovsmän, musiker och skivbolag från att människor stjäl deras musik på internet.

(Understrykningarna är mina).

Jag tar mig för pannan och jag finner bara ett ord: Patetiskt! Vad får artisterna när det fildelas? Svar: MER! (i de flesta fall). Vad får mediaföretagen när det fildelas? Mindre. Så bespara oss psalmerna om att ”vi vill skydda artisterna”!

För övrigt: Vem är det som stjäl musiken? Och när artisterna har blivit av med musiken, kanske ändå att de minns den så att den kan återskapas? Eller är den borta för alltid? Jaså, den försvann aldrig! Men då har den inte blivit stulen då?

Det vi ser exempel på här är det som i romanen ”1984” av George Orwell kallas för ”nyspråk”. Man omdefinierar ordens innebörd och använder dem för att hjärntvätta människor. Det verkar alltså som att ”stjäla” i den här nya betydelsen är detsamma som vi tidigare skulle ha kallat för ”lånat” eller kanske till och med ”uppmärksammat”.

Fildelning är inte stöld så som vi vanliga människor uppfattar ordet. Fildelning liknar i själva verket väldigt mycket ”bildelning” - något som Joshen skrev om julas. När jag lånar grannens bil i stället för att köpa en ny bil, stjäl jag då från bilföretagen? Och om alla lånar bilar av varandra, hur ska då Volvo och SAAB får betaaaalt? Kanske är det därför de har sådana problem?

Nej, i själva verket kan både fildelning och bildelning vara gynnsamt för samhällsekonomin. Den som lånar bil av grannen, gör inte det i stället för att köpa en ny bil. Det senare är i detta fall över huvud taget inte något alternativ. Alternativet är i stället att avstå från att åka. Och därmed minskar möjligheterna att röra sig fritt i samhället och köpa eller konsumera det man faktiskt har råd med.

På samma sätt är det med fildelningen. Alternativet är oftast inte att köpa en cd eller dvd. Alternativet är att avstå från musik och film. Kanske inte helt, men i stor utsträckning. Artisterna tjänar enligt många undersökningar på fildelningen både genom ökade konsertintäkter och med stor sannolikhet även (faktiskt) genom ökad skivförsäljning. Fildelaren köper i efterhand skivan eller talar väl om den, så att andra köper.

Det är viktigt att vi uppmärksammar vad det är som pågår nu i samhället. Jag hade själv inte i min vildaste fantasi kunnat tro att vi faktiskt håller på att skapa ett 1984-samhälle, där medborgarna är totalt kontrollerade av staten. Ingen av oss vill ha det så. Därför måste vi börja gå i en annan riktning.

Det är bara Piratpartiet som tar dessa frågor på fullt allvar. Du kan hjälpa till att vända utvecklingen! Rösta på Piratpartiet i valet den 19 september 2010! Jag kommer att göra det.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,


2 kommentarer:

  1. "Om fildelning är stöld, är fotografering kidnappning", sa en klok pirat en gång.

    Fildelning har iofs aldrig varit en huvudfråga för min del - tekniken finns och kommer att användas, om historien lär oss något alls.

    Min huvudfråga är en annan sak historien har lärt oss: När det styrande skiktet på olika sätt vill informera sig om medborgarnas förehavanden, konversationer, relationer och åsikter utan att fråga om lov först, har det mycket sällan varit goda nyheter för medborgarna.

    SvaraRadera
  2. Utöver att ordet "stjäla" missbrukas helt galet av fildelningsmotståndare, vilket tyvärr kan leda till att allvarligheten i ordets verkliga betydelse kommer urvattnas, så är anklagelsen om stöld dessutom helt missriktad.

    Stölden i fallet med fildelning utgörs av ett upphovsrättsintrång i det upphovsrättsliga monopolet på exemplarframställning och distribution utav upphovsrättsskyddade verk, och detta monopolet utgör en del av den ekonomiska upphovsrätten, inte den moraliska upphovsrätten.

    Men syftet med den ekonomiska upphovsrätten är inte att gynna upphovsmannen eller upphovsrättsinnehavaren, utan allmänheten, genom att kulturmaximera samhället.

    Allmänheten är den enda legitima intressenten gällande ekonomisk upphovsrätt.

    Om vi för sakens skull säger att upphovsrättsintrång genom fildelning utgör ett negativt värde, dvs stöld, ifrån det inom den ekonomiska upphovsrätten eftersökta målet, dvs kulturmaximering av samhället för allmänhetens bästa, så är alltså allmänheten den enda intressenten som kan hävdas ha drabbats, eller då blivit "bestulen".

    Enkel logik säger att allmänheten omöjligen kan stjäla från sig själv.

    Så utöver att ordet stöld används fullständigt felaktigt i fildelningsdebatten, så är det dessutom helt fel intressent som utmålas som den bestulne. Detta är ett faktum om den upphovsrätten vi faktiskt har i samhället, som fildelningsmotståndare inte vill låtsas om, för det sänker hela deras retorik från grunden.

    Att upphovsrättsinnehavare som tycker om att tjäna pengar på en viss antik affärsidé kör med stöld-retoriken är en sak, dom ljuger så långt som möjligt för att mjölka gamla affärsidéer.

    Att upphovsmän kör med stöld-retoriken är pinsamt, men förståeligt, dom får sin upphovsrätt i samma ögonblick dom skapar verket, så det är lätt att missförstå och utgå ifrån att man privilegierats den ekonomiska upphovsrätten av princip, för att man har skapat verket.

    Men att sittande politiker kör med stöld-argumentet, det är riktigt allvarligt, för dom har en förbannad skyldighet att sätta sig in i frågor innan dom försöker dra slutsatser, eller kommer med faktiska påståenden, och läser man på om dom mest fundamentala grunderna om upphovsrätt, som bl a då skillnaden mellan ekonomisk och moralisk upphovsrätt, och varför samhället använder sig av dessa koncept, så ser man omedelbart igenom all den propaganda som kommer från fildelningsmotståndare, och dom fabricerade falska premisserna om upphovsrätt, som alla deras påståenden och stöld-analogier vilar på.

    Upphovsmän, upphovsrättsinnehavare och sittande politiker behöver sätta sig i skolbänken och läsa på om grunderna med upphovsrätt snarast, sen kan dom kanske självmant ställa sig i skamvrån och skämmas över hur groteskt fel att dom använt ordet stöld.

    Skämmes tamejfaan.

    SvaraRadera

 
Loading...
Reggad på Commo.se