söndag 20 juni 2010

Det är skrämmande med all denna rädsla

Det är inte lätt att vara förlåtande mot alla dessa makthavare (och påtryckare) som vill ha fullständig kontroll över vad vi tänker och vad vi kommunicerar och med vem vi pratar. Allt ska kartläggas och registreras så att misstänkta personer kan bestraffas – helst utan onödig inblandning av rättsväsendet.

Tyvärr: detta är inte en skräckutopi – som romanen 1984 på sin tid. Allt detta, och mer därtill, håller på att verkställas. Och … människorna bryr sig inte. Lite tomma löften om ökade löner och minskad arbetslöshet så är de nöjda. Alla lagar som successivt men mycket målmedvetet skapar ett övervakarsamhälle, där respekten för individernas värde är lika med noll, känns för de flesta väldigt abstrakta och ointressanta.

För min del började det med FRA-lagen och fortsatte med IPRED. Nu kommer datalagringsdirektivet och ACTA. Sedan följer SWIFT-avtalet och Smile29. Piratpartiet har sedan förra året representanter i EU-parlamentet och har lyckats bromsa/modifiera/stoppa en del av vansinnigheterna, men det är en ångvält som kan verka omöjlig att övervinna i längden.

Jag kan känna mig maktlös. Och jag är inte ensam om det (vilket ändå är en tröst). Läs vad Emma skrev igår. Och framför allt, läs Queriems dystra framtidsvision – i form av ett tänkt nyhetsbrev inom Piratpartiet den 18 juni år 2018.

Många lever nog fortfarande i illusionen att Piratpartiet är (om det fortfarande finns!?) ett slags ”Kalleanka-parti” som bildades bara för att propagera för gratis fildelning. En spexgrej, lite som Ny Demokrati. ”Ni vill ju bara ha allt gratis och tycker inte att artisterna ska få betalt. Det är STÖLD!Inget kan vara mer felaktigt. Piratpartiet är i själva verket det enda parti som på allvar kämpar för grundläggande mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, personlig integritet. Och Piratpartiet vill ha ett fritt utbyte av kultur och kunskap.

Eftersom informationssamhället hela tiden utvecklas, ställer detta krav på nya former av ersättning och distribution. Och det finns nya former, något som både författare, artister, filmskapare och programproducenter har upptäckt och använder. Men det kräver också stora förändringar för mediaföretag och exempelvis bokförlag. Förändringar kan vara smärtsamma och har man ekonomisk makt, försöker man i det längsta att bromsa förändringarna.

Tyvärr har det där gått för långt – alldeles för långt. Och det är lätt att känna att det är en hopplös kamp vi för. På ett sätt är den faktiskt hopplös. För det är en kamp mot rädslan. Försök t ex att resonera logiskt med någon som är paniskt rädd för spindlar. Inga argument i världen hjälper då.

Det saknas inte argument. Och den som kan tänka något så när klart, ser vansinnet som pågår. Det är ett vansinne som bottnar i skräck. Så om vi inte kan argumentera med vansinnet, vad gör vi?

Jag är riksdagskandidat för Piratpartiet och jag tror fortfarande både att vi kan komma in i riksdagen och att det har betydelse för utvecklingen om vi finns där. Men … jag personligen kommer inte längre att argumentera för Piratpartiets sak. Jag väljer att arbeta i det tysta – på en mer grundläggande nivå. Jag väljer också att vara mycket selektiv med att berätta om vad jag gör. För även om jag efter många decenniers erfarenheter är övertygad om värdet i det jag kan bidra med, går det alltså inte att argumentera om detta heller! :P

Hur som helst, rösta på Piratpartiet i riksdagsvalet den 19 september 2010. Det är i alla fall ETT strå som vi alla kan dra till stacken. Och ”många strån små blir en stor stack!”


Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,



1 kommentar:

  1. Piratpartiet *måste* in i riksdagen i September. Annars kommer övervakningssamhället definitivt materialiseras. Jag ser på det som så att om Piratpartiet kommer in får vi fyra år på oss att övertyga de andra partierna om vikten av att värna om den personliga integriteten. V och Mp har redan börjat lyssna. Nu gäller det att övertyga de andra partierna också. Christian Engström har gjort ett jättejobb i Bryssel och han har påverkat de andra grupperna positivt så att medvetenheten hos dem har ökat. Nu gäller det att göra samma sak i riksdagen.

    SvaraRadera

 
Loading...
Reggad på Commo.se